Projekt & pedagogik


Behöver du hjälp med att utveckla praktiska läromedel och instruktioner, tryckta eller datorbaserade, eller att starta och driva ett projekt i Sverige eller utomlands, så hör av dig!

Jag arbetar med olika former av utvecklingsprojekt, både internationellt och lokalt och främst inom utbildningssektorn. Jag gör förstudier, tar fram projektbeskrivningar, driver och följer upp projekt, samt utvecklar webbaserade och tryckta läromedel, som utgår från en konstruktivistisk kunskapssyn och stödjer problembaserat, praktiskt och kooperativt lärande.

Miljöfrågor, småskalighet, ett ekologiskt tänkesätt och främmande kulturer ligger mig varmt om hjärtat. Jag har utvecklat webbaserade verktyg för småskaliga producenter av typen e-learning by doing både för användning i produktion och vid one-to-one marketing, dvs. när producent och konsument handlar direkt med varandra utan mellanhänder.

Läromedia

Vi får tillgång till allt fler medier och möjligheter att kommunicera.
Vi får tillgång till allt fler medier och möjligheter att kommunicera. Att kommunicera effektivt handlar till stor del om att välja rätt medium vid rätt tillfälle, anpassat till aktuell målgrupp   och att behärska mediet fullt ut. Vissa människor är bättre lyssnare än läsare och tvärt om. Det är inte bara en kunskapsfråga, utan också en läggningsfråga. Vissa gillar att följa detaljerade instruktioner, medan andra vill pröva på själva och är mer spontana och ostrukturerade.

Jag är intresserad av såväl den traditionella boken som webben som medium. På webben kan interaktivitet i lärprocesser utvecklas långt, samtidigt som det är lätt att laborera med audiovisuell kommunikation i olika former. Det är det som kännetecknar den s.k. tredje generationens e-learning.

Webbaserade lärbara artefakter, artificiell intelligens, intelligenta agenter, Web 2.0 och Second life, liksom Youtube, MySpace och Facebook, bygger alla på möjligheten till interaktivitet, inte bara mellan människa och applikation utan också mellan applikationer, och kan utnyttjas på olika sätt i inlärningssyfte.

Digital Storytelling använt i utbildningssyfte kan både bidra till att skapa personlig insikt och förståelse genom identifikation, dvs. modellinlärning. Möjligheten att använda s.k. författarverktyg för att snabbt ta fram avancerade produktioner gör webbmediet extra intressant.

Berättelser som kunskapsbärare är kraftfulla. Fablernas värld får barn att inse och förstå mycket. Berättelser ligger invävda i all information vi har runt om oss, men används kanske inte ännu fullt ut i läromedel. Klicka på länken och lyssna till vad Alice Munro har att säga om det!

Det tryckta mediet är överlägset i vissa sammanhang. Film och ljudinspelningar i andra, såsom i TV och radio, på DVD, samt på olika sorters digitala mediaspelare, såsom fickminnen, MP3-och MP4-spelare, I-POD:s och på Youtube, i talböcker, strear,:ng video, Smart Phones osv. Interaktiviteten, såsom den gestaltar sig på webben, är inte alltid nödvändig ens  i utbildningssammanhang.

Goda exempel är Kunskapskanalen på TV, Open University och Vetandets Värld i radio.

Det gäller att välja och anpassa medium efter målgrupp och situation och att kombinera olika medier på ett bra sätt. Man får inte glömma bort värdet av det sociala sammanhanget, styrkan och glädjen i att lära och arbeta tillsammans och det är viktigt att anpassa sig till det sätt målgruppen är van att ta emot information på.

Aktivt lärande

Hur man än väljer att utveckla läromedel anser jag att de ska stimulera till aktivt lärande och praktisk handling, så att kunskaper knyts till sitt rätta sammanhang från början.

Ett exempel på detta är datorbaserade produktionsinstruktioner för elektronisk övningsutrustning, som jag utvecklat för ett bilateralt utvecklingsprojekt. Min ambition var att kommunicera med ljud och bild och att skapa tillfällen till interaktion så mycket som möjligt.

Vad jag fann vid detta arbete var, att det är viktigt att användaren lätt kan styra instruktionerna till sin egen takt.

Modellinlärning på distans

Både modellinlärning och aktivt lärande kan ske med datorstöd. På Youtube finns massor av instruktiva filmklipp, som ofta är en kombination av framgångsberättelser och instruktioner – hur man gör steg för steg.

Ofta ser man en person som gör något, så att man kan göra likadant. Det är inspirerande och vad jag tror och skulle vilja säga exempel på framtidens läromedel. En djupare förståelse av vad man gör kan komma efterhand. Det viktigaste är att komma igång.

Undersöka, pröva och öva är en effektiv lärmodell

Att utgå från en färdig mall eller en tillrättalagd övningssituation är förstås det allra enklaste om man snabbt vill komma fram till målet. Halvfabrikat snabbar upp arbetet inte bara i köket och körsimulatorer snabbar upp bilkörningsträning. Malldokument, s.k. Templates innehåller färdiga inställningar för att kunna använda program för olika syften.

Ett exempel: Här har du ett malldokument i Word, som innehåller automatisk rubriknumrering , som jag snickrat ihop åt mig själv. Ladda ner, öppna och ”Spara som” det du vill kalla ditt eget dokument.  Sen kan du ändra rubrikerna till dina egna. Vill du ändra färg, storlek och typsnitt på rubrikerna högerklickar du på respektive rubrikformats symbol och klickar på Modify. Mer info…

Malldokument för numrerade rubriker underrubriker och underunderrubriker i Word 2010

Individuella lärstilar

Vidare fann jag individuella, såväl som kulturella lärstilar inom målgruppen. Vissa föredrog de databaserade instruktionerna, som ledsagasdes av intalade instruktioner kopplade till stillbilder, medan andra föredrog att arbeta med en pappersutskrift av bilder med skrivna instruktioner. De som föredrog det senare alternativet hade genomgått högre utbildning i Tyskland.

Vissa hade lättare att följa instruktionerna minutiöst, medan andra gjorde antaganden om hur de skulle gå vidare, utan att riktigt kontrollera om dessa var korrekta.

Mediamixar i e-böcker

Dessa instruktioner var uppbyggda av väldigt många stillbilder med text och tal. Vad jag funnit är att en blandning av stillbilder och filmklipp är det optimala. Ibland är det viktigt att visa en rörelse, ett sätt att montera, medan det i många fall är viktigt att ge en fast översikts- eller detaljbild, som kan studeras i lugn och ro en stund.

Mediamixar av detta slag kan göras på en vanlig webbsida, såsom denna, men vill man utveckla ett pedagogiskt material, så ges fler möjligheter  i applikationen Bok på lärplattformen Moodle. En praktisk möjlighet är också att en e-bok utvecklad på Moodle-plattformen också kan säljas där, som i vilken e-butik som helst och att den kan utvecklas och uppdateras kontinuerligt i samspel med användarna. Administrationen liknar mer den som är normal för dataprogram.

Det finns många möjligheter med Moodle,  textbearbetning t.ex. Mer här…

Beskriva eller visa

Ett traditionellt pedagogiskt upplägg  inom instruktionsmetodik i ett klassrum eller på en arbetsplats med tillgång till instruktör är detta:
visa->instruera->pröva->öva

Pdf-dokumentet som jag länkar till beskriver bra med ord hur man gör. Dock måste man förstå vad som skrivs för att kunna göra det. Det kräver en viss förståelse för hur den som beskriver tänker och uttrycker sig, samt kännedom om vissa grundläggande begrepp, som tas för givet att man känner till. Med andra ord krävs en viss grad av hypotetiskt tänkande, -en omväg mellan en verklighet och en annan, såvida man inte har för avsikt att generalisera och diskutera ett fenomen.

Om man visar hur man gör med en stillbildsserie eller rörliga bilder i ett filmklipp eller förstås i varandras närvaro i tid och rum, är det möjligt att göra likadant, utan att riktigt förstå vad man gör. Det är bara att apa efter, -att härma eller som man säger inom inlärningspsykologin, att tillämpa modellinlärning, precis som små barn gör när de lär.
Förståelsen kan komma i samband med eller efter det att man gör vad man ska göra. Det innebär att man successivt  kan knyta sina upplevelser och sin förståelse i nuet till tidigare egna upplevelser och sätt att förstå.

I detta fall skulle inspelning av vad som görs på bildskärmen, när Moodle installeras, kunna vara ett alternativ till en beskrivning med ord.

I detta senare fall, så skulle det förmodligen vara möjligt att få även en apa att installera Moodle.

I traditionella läroböcker försöker man så gott det går att mixa mellan att beskriva med ord och visa med bilder. Vanligen får de dock inte formen av serieböcker och rörligheten, som hos filmklipp, är ju omöjlig att få till. En fördel är dock att läsaren enkelt kan välja sin egen lästakt och kan navigera fram och tillbaks och hoppa över det som är bekant.

Praktiskt lärande

Jag söker så enkla lösningar som möjligt och utgår från verkliga situationer och individuella förutsättningar, samtidigt som jag vill ta vara på de pedagogiska möjligheter som modern informationsteknik erbjuder.

Tanken är att lärandet ska ske under arbetets gång och på så vis vara mycket målinriktat.

Teoretiskt lärande

Förhållandet mellan praktiskt och teoretiskt lärande är mycket komplext. När det gäller språkinlärning, så finns det ju både praktiska och teoretiska vägar t.ex. En väg som som främst används för språkinlärning och som jag själv använt, både som lärande och lärare är suggestopedi.

Skrivande i olika former, t.ex. i skolor där varje elev har sin egen dator (one-to-one systemet) och lärprocessen till stor del går ut på att läsa, hantera och bearbeta datorbaserad text (dvs. skriven text, bilder, filmklipp osv.) är också en form av teoretiskt lärande. Man talar om ett ekologiskt perspektiv på skrivande.

Som jag ser det, så är allt teoretiskt lärande beroende av förmågan att tänka hypotetiskt, (”om….så…).  Om en teori, ett antagande är sant, så innebär det i praktiken att man ska göra si eller så.

I språk finns grammatiska regler om ordföljd t.ex. Om det är rak ordföljd som ska gälla, (subjekt först och predikat sen),  ska man t.ex. säga ”Jag läser”. Grammatiken är dock en teoretisk konstruktion av hur det går till i praktiken, som olika individer har olika lätt att ta till sig och tillämpa, beroende på hur pass hypotetiskt man tänker. Fördelen är att det är lättare att uttrycka något exakt om man följer grammatiska regler till punkt och pricka.

Den ursprungliga och naturliga språkinlärningen, hör och härmametoden, kräver en lägre grad av hypotetiskt tänkande. Ord och fraser associeras till begrepp, situationer och personer i närmiljön och så småningom skapar man sitt eget regelsystem för hur man ska använda språket i situationer, som liknar de man redan mött.

Detta speglas också i datorbaserade översättningsprogram. Det finns två typer: De som baseras på språkregler och de som baseras på frasigenkänning.

Egen erefarenhet

Jag har sedan 1985, i omgångar, jobbat i östra Afrika, Tanzania och Mocambique som ”Training expert”, ”Counterpart”, ”Projektledare” och ”Utbildningskonsult”. Jag har även engagerat mig i Fair Trade i Sydafrika.

I Sverige har jag jobbat med personal- och organisationsutveckling, informations- och instruktionsmetodik samt läromedelsproduktion inom svensk statsförvaltning, entreprenörskapsutveckling, egenanställningsföretagande och småskalig kooperativ e-handel i landsbygdsutvecklingsprojekt och innehaft roller som journalist, lärare, läromedelsförfattare, informationsproducent, chef, projektledare och styrelsemedlem i olika sammanhang.

Min syn på kunskap

Vid Learning by doing ser jag kunskapsöverföring som en process i enlärande organisation. Handling, uppgiftsorientering och reflektion och hur saker hänger ihop är en viktig del i lärandet.

Används verktyg så ligger kunskapen ofta inbäddad i deras utformning, som inspirerar till ett visst användningssätt. Vi kallar då verktygen lärbara artefakter och utformningen av dem och den miljö i vilken de ska användas kallar vi pedagogisk design. Detta till skillnad mot om kunskap ses som en produkt, som inhämtas med hjälp av lydnad, disciplin och flit, såsom i en del traditionella utbildningssammanhang.

Vi påverkas av den miljö och den situation vi befinner oss i. Vi talar ibland om kreativa miljöer, d.v.s. miljöer som inbjuder till skapande aktiviteter.

Miljön är en struktur som inbjuder till vissa aktiviteter och försvårar andra. Djuren i en beteshage har lätt för att få tag i mat men svårare att ge sig ut på farliga äventyr t.ex. och de låter de delar av betesmarken återhämta sig, som de för tillfället inte har möjlighet att beta på (växelbruk).

På sikt utnyttjar de alltså sina resurser optimalt genom att anpassa sig till en given struktur och dess begränsningar. Vi själva följer vägar och trafikregler, när vi färdas på vägar, för att förflytta oss dit vi vill på ett bekvämt och relativt säkert sätt.

När vi tar oss fram på webben följer vi vissa givna strukturer. Den som följer en läroboks upplägg följer också en given struktur. Pedagogiskt utformade strukturer tar oss framåt i kunkskapens landskap på ett förutbestämt sätt och hindrar oss från att göra tidsödande och onödiga misstag.

Strukturen fokuserar på det viktiga. Det gäller att utforma den så att den inte samtidigt begränsar, utan lämnar öppningar för individuell utveckling och personliga inlärningsstilar.

Connectivismen -en inlärningsteori för den digitala tidsåldern

Vi får allt fler möjligheter att hantera information med hjälp av ny teknik. Connectivismen betonar teknikens inverkan på hur människor lever, kommunicerar och lär.

Connectivism är en hypotes om lärande, som betonar betydelsen av sociala och kulturella sammanhang. Connectivism förknippas ofta med och föreslår ett perspektiv som liknar Vygotskys ”den proximala utvecklingszonen” (ZPD), en idé som senare införlivats i Engeströms (2001) Aktivitetsteori.

Förhållandet mellan arbetslivserfarenhet, lärande och kunskap, som uttrycks i begreppet ”anslutning”, är centralt för connectivism på samma sätt som Banduras Social Learning Theory menar att människor lär sig genom ”kontakt”.

Wikipedia

Vi lär av varandra och av att hantera verktyg

Att lära genom att se hur andra gör och göra likadant, modellinlärning, är den inlärningsmetod vi först möter i livet och den är mycket stark livet igenom. Modellinlärning sker både när vi arbetar sida vid sida och tillsammans med samma sak.

När vi arbetar tillsammans lär vi av och med varandra. När vi använder verktyg och utrustningar sker inlärning genom att pröva och öva. Det kan vi göra både enskilt och tillsammans.

Om verktygen är materiella eller virtuella spelar ur pedagogisk synvinkel ingen roll. Att lära sig hantera en skiftnyckel, en multimeter, ett lexikon, ett dataprogram eller en övningsutrustning går i princip till på samma sätt.

Man följer instruktioner i den omfattning man tycker att man behöver dem, ser hur andra gör, prövar och övar, samt knyter an till den kunskap man redan har, när man förvärvar den nya kunskapen.

Detta praktiska lärande är ofta effektivare än resultaten av traditionell undervisning, eftersom varje individ ges tillfälle att söka just den kunskap hon eller han saknar, för att förvärva den nya kunskapen. Utrymme ges också till att associera,

förklara och förstå på ett individuellt sätt.

I likhet med FAQ,
(Frequently Asked Questions)

Vad som ofta saknas i instruktioner är FMM (Frequently Made Mistakes). De som skriver instruktioner förutsätter att alla ska följa dem, men så är det ju inte. Många av oss är kreativa och otåliga och prövar direkt.

Instruktionerna är inte heller alla gånger så bra. Ska vi montera något kanske vi tittar på en bild och tycker att vi klarar av jobbet utan att läsa den krångliga instruktionen i detalj. Ofta gör vi det också, men ibland kan det hända att vi vänder något fel, så att slutresultatet inte blir vad som var tänkt.

Därför är det viktigt att påpeka de vanligaste misstagen som brukar göras vid monteringen, för dem som inte läser instruktionen i detalj, vilka konsekvenser för slutresultatet som kan uppstå och hur problem kan undvikas.

Styrfart i ett projekt

För seglare är det bekant att man åtminstone måste ha styrfart för att komma framåt. Det gäller även för projekt.

En extra vits med att arbeta tillsammans är att vi når målet fortare och vi får då också fortare återkoppling på hur det vi gör bidrar till måluppfyllnaden, så att vi kan korrigera det vi gör fortlöpande.

Att kunna vänta länge på resultat är något vi lär oss med möda som vuxna, det har att göra med utvecklingen av vår förmåga till hypotetiskt tänkande, men det känns alltid bäst om vi når resultatet snabbt.

Traditionella och moderna metoder

I traditionella samhällen är det vanligt att man t.ex. går man ur huse för att hjälpa någon att bygga ett nytt hus. Vissa byggmoment är förvisso svåra att klara själv, men en viktig aspekt är också att det inte tar en evighet innan bygget är färdigt. Det går helt enkelt fortare om man hjälps åt.

I moderna industrialiserade samhällen där lönearbete ofta är vanligare än grannsamarbete och yrkesspecialisering nått längre, anställer man i stället yrkesmän när man behöver och man använder också maskiner och specialverktyg som gör arbetet snabbare i högre grad. Traditionen att hjälpas åt blir inte riktigt lika stark.

I stället samordnar man aktiviteter i det industrialiserade samhället längs en tidsaxel, en slags produktionslinje, kanske i form av en nätverksplan eller en LFA-plan, med fokus på resursförbrukning, kostnader och preciserade mål.

I det traditionella, icke industrialiserade samhället läggs större vikt vid vad man gör, var, hur och med vilka och mindre vikt vid vad det kostar och vilka resurser man förbrukar, vart det leder på sikt, om budgeten håller och exakt när man förväntas bli färdig, eftersom tiden är tänjbar och varken den arbetskraft eller det material man använder i normalfallet är särskilt dyr i det småskaliga självhushållet, om den ens köps för pengar.

Dessa två olika sätt att se på produktion möts vid genomförande av utvecklingsprojekt, som har sitt ursprung i industrialiserade länders produktionskultur och kan ställa till problem, om inte projektledningar lär sig se och hantera problem ur flera olika perspektiv.

Att fokusera på det goda

På Sida har man, som ett steg att utveckla mer ömsesidig förståelse inom projekt, utvecklat en planeringsmodell (LFA-AI), som systematiskt utgår från vad som faktiskt fungerar och inte bara från vad som borde fungera.

Ingenting ersätter dock en god personkemi och den förståelse som efterhand uppstår när man arbetar tillsammans och får djupare insikt i varandras liv och kulturer.

Projekt, små eller stora, som påvisar de goda exemplen inspirerar oss. De talar sitt eget språk, handlingens. Vi inspireras av att delta i dem, men också att se och höra talas om dem. De underlättar för oss att skapa egna målbilder, dvs. föreställa oss hur det skulle vara att genomföra och lyckas med ett eget projekt.

Problemorientering

Varje projekt är på ett eller annat sätt ett problemlösningsprojekt. Väl definierade problem visar vägen till lösningarna och är utmanande på ett positivt sätt att hitta bra lösningar på problem är en innovativ och kreativ process.

Är inte problemen tydliga kanske man måste börja med att leta efter dem och definiera dem, så att de blir tydliga.

Det är viktigt att inte blanda ihop problem med problematiskt. Det är viktigt att ställa de rätta frågorna för att kunna få de rätta svaren.

Internet som kunskapskälla

När man väl vet vilken kunskap man söker är min erfarenhet att de flesta svaren finns på Internet och där förstås i en större mångfald på engelska.

Eftersom en sådan mångfald av detaljerade lösningar finns beskrivna, så är det många gånger inte alls nödvändigt att veta vad man gör, man behöver bara följa en detaljerad och exakt beskrivning steg för steg och troligen lär man sig något av att bara göra det, liksom barn lär sig att göra som vuxna utan att de riktigt förstår vad de gör.

Exempel 1: Hur får man ett trådlöst WiFi-modem att fungera med ett annat simkort än det det är låst till? Visst, en steg-för-steg-anvisning med text och skärmbilder i en Pdf-fil finns på nätet: Upplåsning WiFi-modem E5830

Exempel 2: Hur byter man högtalare på en Iphone? Filmklipp visar steg för steg hur man skruvar isär mobiltelefonen och byter högtalare. Sen ska man göra tvärt om för att få ihop det hela igen förstås. Jag tror att det hade varit bra om filmklippet hade visat steg för steg hur man sätter ihop telefonen igen också.

Exempel 3: Hur man monterar en motor

Såväl stillbilder med text, som filmklipp har sina fördelar. Vissa moment vinner dock på beskrivning av rörelse. En möjlighet är att utgå från stillbilder i en Pdf-fil och länka till filmklipp i de fall man vill förtydliga genom att beskriva rörelse. Då kan var och en välja information efter behov.

Fasindelning, halvfabrikat och lateralt tänkande

Jag har erfarit att det är bra att dela upp ett projekt i mindre delprojekt, som inte står och faller med att hela projektet slutförs. Varje ny fas ska skapa ett mervärde till det värde som redan genererats av genomförda delfaser.

Låt mig ta ett exempel. Det är bättre att bygga ett mindre hus med tak som man senare kan bygga ut, än att bygga ett stort hus om man inte är säker på att pengarna ska räcka till taket.  Anpassningsmoduler och tillbehör (gadgets) skapar flexibilitet.

Att tänka i termer av halvfabrikat kan öppna nya och ekonomiskt fördelaktiga möjligheter inom många områden, inte bara när det gäller att skruva ihop möbler.  Det kan hjälpa oss tillbaks till gör-det-själv-verksamheter från industrialismens passiviserade påverkan. Det kan bli en bra mix mellan industriell produktion och småskalig egenproduktion.

Att koka tvål och sälja, kan t.ex. vara problematiskt, men att sälja paket med alla tillbehör för färdigställande hos kunden kan vara en utväg. Att brygga öl och sälja är inte lagligt, men att köpa ölsatser och brygga för eget behov är tillåtet. Ingen torde ens kunna säga något om att sätta öl eller vin i en damejanne till någon och sälja damejanne med innehåll innan det börjat jäsa. Att tänka i halvfabrikat öppnar helt enkelt vägarna för lateralt tänkande, vilket jag är mycket intresserad av.

Inspirerande projekt

Ett av de större och synnerligen aktuella och inspirerande projekten är ”One planet living”, ett gigantiskt internationellt modellinlärningsprojekt, besläktat med ekoby-projekt, som går ut på att visa hur vi kan leva billigt, hållbart och kul, på ett sätt, så att vi räddar vår egen planet. Som jag ser det är det just det som all utbildning ytterst bör gå ut på.

Ett annat mycket intressant projekt är regeringens nya satsning på fjärrundervisning i glesbygdsskolor.

Språk

Mina främsta arbetsspråk är svenska, engelska och portugisiska, men jag behärskar ytterligare några stycken.

Skrivande

Skrivande är ett verktyg för att strukturera tankar och dela dem med andra, komma på nya idéer och planera vad som ska göras, samt för att på ett effektivt sätt överföra information till och kommunicera med andra. Det är så jag främst använder det. och gärna tillsammans med bilder, som när jag för evigheter sedan jobbade på en tidning och gjorde allehanda reportage.

Berättande/Storytelling där det fiktiva, det som skulle kunna vara sant, med utgångspunkt från vissa antaganden, fashinerar mig dock alltmer och jag har ägnat mig en del åt Digital Storytelling och låtit fantasin ta ut svängarna i texten också. Vad som är sant är ju slutligen läsaren som avgör, som ju i läsandets stund har tolkningsföreträdet.

Skrivandet kan vara ett projekt i sig, en slags konst baserad i en kreativ blandning av realiteter och fantasi. Ingenting hindrar förstås att de båda sätten, det facklitterära och det skönlitterära blandas, att budskap bäddas in, såsom till exempel i fablernas värld. Formen bär fram ett budskap och kan ibland vara en del av budskapet själv.

Vad som är rätt och fel kan alltid diskuteras. Förmodligen är det som på något sätt känns inspirerande mer rätt än fel.

Ett pågående skrivprojekt handlar just om inspiration.

Det har dragit ut lite på tiden, liksom många projekt har en tendens att göra, men inspirationen finns kvar och idéerna har mognat.

Ett pågående skrivprojekt.
Lär dig bryta mönster, skärpa uppmärksamheten och ändra ditt medvetandetillstånd med hjälp av beprövade övningar!

Det talas mycket om inspiration och det finns en hel del skrivet om det, t.ex. Inspirationsguiden och En guide till bättre skrivande. Läs om inspiration s. 22-26.

Det finns de som titulerar sig Hälsoinspiratör och i TV-reklamen ser man ett gäng personal från ICA som är på inspirationsresa, något som tidigare konstnärer ibland tagit upp i sina meritförteckningar.

Alla skribenter har sina egna metoder, liksom idrottsmän triggar sig inför tävlingar. Vi har för avsikt att samla olika idéer och tekniker och producera en praktisk handbok, där olika metoder som visat sig vara verksamma på djupet är förankrade. Vi vill helt enkelt själva vara inspirerande.

En bok i halvfabrikat: ”Äg mindre – Lev mer”  är ett annat skrivprojekt. 

Den  handlar om personlig avmaterialisering och frivillig enkelhet. Både innehållet och formen är  idéer som legat och grott i 15 år.

Innehållet har nu, i postmaterialismens tidevarv, blivit mer aktuellt än någonsin. Att TV-program om extrema samlare och Lyxfällan blivit populära är ingen slump. Många kan identifiera sig.

Formen ”Halvfabrikat” kan man ju säga att Print on demand representerar, om man köper en e-bok och väljer att låta skriva ut den med hjälp av Print on demand på nätet, låter en kopieringsfirma skriva ut och häfta boken eller gör det själv. I detta fall tas halvfabrikat till en ny nivå, -även till innehållet och boken blir på så sätt levande och anpassas successivt till läsarna.

Tankarna om den levande läroboken tog fart med ett seminarium ”Den levande läroboken” som hölls inom SLFF:s (Svenska LäromedelsFörfattares) lokalgrupp i Göteborg för 15 år sedan.  Datatekniken har dock gått framåt enormt sedan dess och öppnat nya möjligheter. Surf- och läsplattor har blivit mycket vanliga.

Nyligen har applikationen BOK på lärplattformen Moodle presenterats. Tanken är att lägga upp en grundtext, som förutom sådan text, som man kan läsa i en pappersbok, även kan innehålla interaktiva övningar, filmklipp och kommunikation med och mellan läsarna. Att läsa en sådan bok på en surfplatta blir då en multimediaupplevelse.

Boken kan naturligtvis uppdateras kontinuerligt också, så i stället för att komma ut med en andra och en tredje utgåva, så är det möjligt att komma ut med en ny utgåva varje dag och läsarna kan vara med och påverka innehållets förändring.

Man kan jämföra med en klassrumssituation. Läraren skapar struktur i lektionerna och presenterar basfakta, men lektionerna blir dynamiska och levande först när läraren också lyssnar, försöker förstå och lär sig, då  det uppstår en dialog mellan elever och lärare och mellan elever sinsemellan. Alla ges möjlighet att ställa frågor och bidra med sina egna erfarenheter och kunskaper och steget från kunskap till handling tas.

För den som vill ha en traditionell pappersbok (med dess begränsningar förstås), så kan en sådan fås med hjälp av Print on demandteknik eller genom egen utskrift och häftning enligt lättfattlig medföljande bruksanvisning. En pappersbok blir som en ögonblicksbild av den elektroniska boken, som lever och utvecklas kontinuerligt .

När första utgåvan finns publicerad kommer jag att informera här om hur du kan ta del av den.

Till dess lite mer om att ge ut egna böcker i största allmänhet.

Vill du få något gjort?

Jag söker projektägare, företag, organisationer eller personer som driver eller vill driva utvecklingsprojekt. Jag kan göra förstudier, formulera mål, affärsplan och finansieringsansökan och driva projekt mot uppsatta mål, samt planera utbildning, ta fram utbildningsmaterial och genomföra utbildning.

Mycket handlar om att mötas och känna att man nog kan göra något bra tillsammans. Grunden i allt samarbete är ett ömsesidigt förtroende. Jag upplever att detta personliga nätverkande kräver mer interaktivitet än vad en traditionell statisk hemsidespresentation ofta inspirerar till, på liknande sätt som det ofta innebär ett stort kliv mellan teori och praktik och att få någonting gjort. Därför presenterar jag mig här och hoppas på en dialog med dig som läser.

Har du ett uppdrag eller en ide, som du är beredd att satsa på, såbeskriv uppdraget eller iden och hur du har tänkt dig att finansiera det hela, så är jag beredd att mönstra på som besättning på ditt skepp och segla med dig dit du vill på en spännande upptäcktsresa.

Det behöver inte vara långt bort, det kan också vara mycket nära. Det behöver inte heller vara hela vägen. Jag kan gå in som lots i ditt projekt en eller flera kortare delsträckor eller utföra andra arbetsuppgifter som du vill få gjorda.

Du kanske behöver hjälp/med att utforma pedagogiska och lättförståeliga instruktioner eller skräddarsydd webbaserad utbildning t.ex. Mitt motto är: Ingenting är omöjligt!.

Jag delar med mig av ett halvsekels erfarenhet av informationstekniskt arbete på olika nivåer, inom vitt skilda områden och i olika världsdelar och jag följer den senaste utvecklingen med barnslig förtjusning.

Nu har jag presenterat en del av mina grundvärderingar, arbetsmetoder och tankar om pedagogiskt arbetssätt.

Om ett samarbete ska bli lyckosamt eller ej beror på många faktorer, som är svåra att förutsäga. Det bästa sättet är att börja med ett mindre delmål och pröva. Om alla blir nöjda, så kan samarbetet utvidgas och utvecklas.

Kanske ett nytt projekt i Mocambique

Det var nu ett tag sen ”Projekt elsudenter” genomfördes på tekniska gymnasiet i Beira. Projektet bestod av att bygga upp ett laboratorium med elektronisk övningsutrustning, med hjälp av skolans egna lärare och elever. Min roll i det hela var att utforma och planera projektet, ansöka om finansiering hos Nutek, samt att ta fram datorbaserade produktionsinstruktioner.

Projektet genomfördes och blev lyckat. För 5 år sedan diskuterade jag med representanter för UniZambezeuniversitetet om att bygga upp ett liknande laboratorium i anslutning till deras undervisning. Nyligen har jag blivit kontaktad med en förfrågan om jag är intresserad av att engagera mig i en uppbyggnad av ett Mekatronik-laboratorium och jag har gett ett positivt svar.

Mitt ansvarsområde skulle i så fall såsom tidigare vara att hålla i övergripande planering, samt att utveckla instruktionsmaterial för uppbyggnad och användning av övningsutrustningen.

Jag har under de fem år som gått tänkt en hel del på hur instruktioner kan förbättras och förenklas, samt göras så pedagogiskt anpassade som möjligt med hjälp av videoklipp och datateknik och jag har idéer, som jag mycket gärna vill utveckla i samband med ett sånt här projekt.

Min grundidé är att studenter i laboratoriet ska möta situationer och utrustning, som så mycket som möjligt liknar den verklighet de senare ska tillämpa sina kunskaper i.  Den utrustning de arbetar med ska förstås kunna hanteras som ”riktig” utrustning, men kan i princip bestå av simulatorer och (det sannolika) resultatet av olika operationer kan visas på en datorskärm, tillsammans med återkoppling, kommentarer och steg-för-steg instruktioner om hur olika laborationer utförs.

En enkel metafor: En flygsimulator. Lika väl som man kan träna sig att flyga eller för den delen köra bil, så menar jag att man kan utveckla simulatorer för att lära sig att utföra olika moment i ett Mekatroniklaboratorium.

Det hela bör dessutom vara anknutet till praktisk behovssituation. Det kan t.ex. handla om att felsöka en bil med hjälp av felkodläsare, att installera en air conditioner eller att konstruera en industrirobot för en viss uppgift.

Gräsrotsfinansiering

Om du behöver pengar till ett projekt, så är sk. Crowdfunding  genom t.ex. Kick-starter ett intressant alternativ.

Vill du ha hjälp med att formulera ett kickstarterprojekt kring en idé du har och göra en säljvideo för projektet, så kan jag hjälpa dig. Här är ett exempel på vad som är möjligt att göra.

Kontakta mig för ett förslag på tillvägagångssätt!

Jag är medlem i Svenska Läromedelsförfattares Förbund (SLFF), jobbar strikt målinriktat i samråd med mina uppdragsgivare och kan fakturera uppdrag om så önskas.

svenigrythyttan@gmail.com
Tel: 0591-14451
Sms: 073-9286390

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Jag utgår från att allt är möjligt. svenigrythyttan@gmail.com 0591-14451