Kreativ matlagning

Induktionsplatta med och utan tryckkokare

En induktionsplatta kan man ställa in effekt och exakt koktid på och den är snabb, som en gasspis. Det gör att man kan spara en hel del energi och dessutom undvika att förstöra vitaminer och näringsämnen i maten som förstörs vid lång kokning och eller hög temperatur. I kombination med en tryckkokare kan det mesta kokas på ett snabbt sätt, som bevarar näring och vitaminer optimalt.

Det gäller att ha koll på exakta tider, effekter och tillagningstemperaturer för att utnyttja induktionsplattan optimalt och för att undvika att något kokar torrt, så att plattan skadas. Olika induktionsplattor har olika sifferangivelser för effektlägen. För att ta reda på exakt vad varje siffra motsvarar i Watt, så kan du koppla en effektmätare emellan eluttaget och plattan och medan du kokar lite vatten se hur stor effekt som olika lägen motsvarar.

Ett enklare sätt är att läsa manualen. Det finns skäl att göra det av flera anledningar, då en induktionsplatta ska användas på lite annorlunda sätt än en öppen eld eller en gammeldags elplatta. Använder man den på rätt sätt, så är den snabb och tidsbesparande, men använder man den fel kan den i värsta fall gå sönder.

Tidsfunktionen SKA t.ex. alltid användas, så att man inte av misstag låter något stå och koka torrt och brännas vid och botten på de kärl man använder ska ha tillräcklig bottendiameter. Det är också lämpligt att ställa in så låg effekt som möjligt, så att plattan värmer kontinuerligt med lämplig effekt. Ställer man in på för hög effekt, så kommer termostatet att slå av och på ständigt.

Här kan du ladda ner manualer till två vanliga induktionsplattor.
Min platta heter Azura.
Manual till Azura induktionsplatta
Manual till Rubicson induktionsplatta

Jag använder i stor sett aldrig effekt 5, lika lite som jag normalt inte kör med gasen i botten, när jag kör bil. När det gäller induktionsplattan, så har jag hittills inte sett behov av så hög effekt. Möjligen skulle det kunna uppstå om man vill knapersteka något. I så fall föredrar jag grillen i ugnen.  Eftersom plattan är termostatstyrd, så kanske den är PÅ bar 50% av tillagningstiden för att hålla vald temperatur. Det innebär att genomsnittligt effektuttag blir kanske hälften av de effekter som anges i ovan angivna effektlägen. Induktionsplattan är alltså väldigt ekonomisk, eftersom det är lätt att kontrollera kokning, så att ingen mat kokar längre än nödvändigt och lämpligt.

Detta verkar ju bra. En bra användning av högteknologi alltså. I själva verket är frågan om vinsten blir så stor eller om det kanske i slutändan blir en förlust att använda induktionsplattorna. Jag upplever att induktionsplattan är väldigt smidig och snabb att använda. Jag är dock inne på min tredje platta under loppet av en 5-årsperiod. Den första blev helt oanvändbar direkt. Den andra gick ett kol sönder i och det gick att laga den då, men senare lade den av för gott. Den tredje och nuvarande är jag lite försiktig med, framför allt att överbelasta.

De nya induktionsspisarna håller inte alls särskilt länge. Det är enormt mycket elektronikfel på dem. Alla hällar vi har fått in [för reparation] har varit behäftade med elektronikfel. Anledningen har jag ingen aning om, men jag antar att det beror på strömavbrott eller blixtnedslag. Det är nästan omöjligt att felsöka dem, om man inte direkt kan se att det är svartbränt någonstans. Regelmässigt byter man hela kretskortet för 3500 kronor, och inklusive jobbet blir det 4-5000 kronor.
/En reparatör

Nu till användningen

I nedan föreslagna effekter, tillagningstemperaturer och tider anges effektlägena såsom de anges på min induktionsplatta (AzurA).
1=500W
2=875W
3=1250W
4=1625W
5=2000W

Man kan inte ta för givet att effektlägena är exakta och att termostaterna har så hög precision, så det är bäst att provlaga själv och se vilka inställningar som ger bäst resultat, med utgångspunkt från nedanstående tips.

Generellt kan sägas, att om man använder tryckkokare, så bör temperaturen vara 140°C eller högre, då ångtrycket gör att kokning sker vid högre temperatur än 100°C. Vidare är det smart att använda så lite vatten som möjligt, men se till att det absolut  inte leder till torrkokning. Vilken vattenmängd som är lämplig kan man uppskatta, genom att koka med lite mer vatten än nödvändigt och mäta hur mycket som blir över. Sen minskar man mängden vatten nästa gång med lite mindre än det som blivit över. På så vis blir energiåtgången för kokningen så liten som möjligt, samtidigt som maten blir ångkokt, vilket gör att vitaminer och näring tas tillvaro på bästa sätt.

Perfekt för grönsaker och bönor
Kombinationen induktionsplatta och tryckkokare passar väldigt bra för att koka grönsaker. Det är lätt att få den där extra goda lite crispiga smaken när grönsakerna är kokta, men inte överkokta.

Bönor blir också utsökt mjuka och goda och går snabbt att koka. Dock bör vatten precis täcka bönorna (2 dl för 1/2 kg blötlagda bönor) för att de ska bli så mjuka som möjligt.

Med induktionsplatta och tryckkokare är det väldigt enkelt att ånga mat.

Kött bättre i ugnen
Om man anrättar kött i tryckkokare, gäller det att det blir ordentligt genomstekt. Minitider för tillagning finns i tryckkokarens beskrivning. Ugnsstekning är kanske att föredra när det gäller kött.

En del av tipsen nedan kan förstås tillämpas även med vanlig elplatta.

Koka ägg
1 äggkopp med vatten (1/3 dl) i vanlig kastrull (för induktionsplatta)
Ställ in på 1 (500W), 80°C, 6 min för löskokt och 8-> min för hårdkokt.
Då ångkokas äggen, precis som i en äggkokare.
Kyl direkt eller låt stå och kallna.
Fantastiskt nog, så går bara hälften av vattnet åt, dvs 1/6 dl vatten och 1/6 dl blir alltså kvar i kastrullen, en 1 liters kastrull, med locket på förstås. Så vill jag ha det, så att jag är säker på att det inte uppstår torrkokning.

Koka gröt
1 dl råg+havre-flingor
2 dl vatten
1 (500W) 80°C 3 min
Låt gärna svälla/efterkoka några minuter

Alternativ 1
Koka upp 2dl vatten, häll i 1 dl råg, havre, råg eller dinkelflingorl
Låt stå minst 20 minuter, gärna i mattermos.
Denna variant ger ett lite mer grynigt resultat.

Alternativ 2
1 dl havregryn (ger väl ungefär två portioner)
1 dl varmt vatten (jag värmer i en kastrull till typ 50 grader)
En skvätt citronjuice, en citronskiva,  äppelcidervinäger eller 1 msk vassle. *
*Hur man gör gröten mer näringsrik
Blanda och låt stå  över natten. Tips: Ett vanligt dricksglas rymmer 2 dl. Tag hälten med havreflingor, fyll upp helt med varmt vatten och låt stå.
Koka sedan gröten som vanligt med 1/4 tsk obehandlat havsalt och runt 1 dl vatten.  Det går mycket fortare att koka förberedda gryn, så 500W 80°C 2 min på induktionsplattan räcker nog.

(Källa: Gröt på blötlagda flingor eller korn)

Undvik vidbränd gröt 
Om man skulle råka koka gröten lite för länge, så har den mindre benägenhet att bränna fast i kastrullen om grynen är blötlagda över natten.

Gör eget havreknäcke
Om 2 dl havregryn blötläggs över natten och kokas gröt på enligt ovan, så kan hälften ätas upp på morgonen tillsammans med frukt, medan andra hälften kan röras ihop med rågmjöl och en tesked bakpulver och bakas till gott havreknäcke i ugnen på 175 grader till eftermiddagskaffet.

Ångkoka potatis i vanlig kastrull (för induktionsplatta)
2 dl vatten, 1 (500W), 80°C, 20 min

Ångkoka potatis i tryckkokare (för induktionsplatta)
1 dl vatten, 6 potatisar, 1 stor morot, 1 stor broccoli
Effekt 4 (1625W), 140°C, 10 min låt stå en kvart

alternativ….

Ångkoka potatis och rödbetor (i tryckkokare för induktionsplatta)
6 potatisar och 6 rödbetor (botten full i tryckkokaren)
4 (1625W), 140°C, 5 minuter
1 (500W), 140°C, 4 minuter
Låt stå 15 minuter

Ångkoka sötpotatis i tryckkokare
1 dl vatten
1 stor sötpotatis
4 (1625W), 140°C, 5 minuter
Låt stå 15 minuter
Sötpotatisen blir precis kokt men inte mer. Passar förstås andra rotfrukter också, såsom morot, kålrot och palsternacka.

Kinona eller korn i riskokare
1 dl kinona/ris+2 dl vatten
Ris bör blötläggas över natten  och sköljas innan kokning, då det oftast odlas i giftigt vatten.

… eller i kastrull

  • Mät upp mängden torrt ris du vill tillaga.
  • Blötlägg övernatten.
  • Skölj av riset noggrant tills du kan se att vattnet är helt rent.
  • Sila bort allt ris från vattnet.
  • Lägg riset i en kastrull med fem gånger så mycket vatten som ris, och dra på full värme med en nypa salt.
  • När riset börjat koka – dra ner värmen nästan hela vägen och sätt på ett lock.
  • Koka på den lägsta temperaturen i 10-15 minuter.
  • Använd en gaffel för att få riset fluffigt.

Ångkoka kikärtor/bönor i tryckkokare (för induktionsplatta)
Blötlägg ca 1/2 kg (vanligen 1/2 påse) under natten/ett dygn
2-5 dl vatten, 4 (1625W), 140°C, 15 min,
Bönor blir mjukare när vattnet pressas in i dem, såsom sker när de täcks med 5 dl vatten.
(Kikärtor kokar snabbare, än bönor, mer vatten ger mjukare bönor).
Låt efterkoka med egen värme i 15-30 min

Brygg kaffe med rätt temperatur (sjudande =87-92°)
1/2 liter vatten,  3 (1250W), 80°C, 3 minuter
(De flesta bryggare håller för låg temperatur.)

Presskaffe utan sump
Dela ett kaffefilter och lägg det under pressilen när du trycker.

Slow cooking på braskaminen

Ställ en stor kastrull eller gryta på braskaminen när du gör eld och låt den stå och puttra där i lugn och ro.  Inget energispill och långsam tillagning är bra för grytor etc.

Våffelbröd

Havreflingor har ett limämne liknande det i vetemjöl, vilket gör att man kan röra ihop havreflingor och vatten och grädda som våfflor. Det blir då ett ganska gott frukostbröd, som alternativ till gröten. Klicka i smet i våffeljärnet och grädda tills det slutar ånga om järnet.

Man kan blanda i rågflingor, råg- korn- och kikärtsmjöl t.ex. samt en skvätt rapsolja. För att undvika att det ska fastna något i våffeljärnet kan man pensla eller spraya på lite olja på båda sidor av järnet eller så kan man pensla botten på järnet, hälla på smet och pensla lite olja ovanpå smeten innan man klämmer ner ovandelen över smeten.

En grill-toaster, med löstagbara stekplåtar, är ett bra alternativ till våffeljärn, då plåtarna kan diskas i diskmaskin ifall något skulle fastna.  Ju fastare smet/deg, desto mindre sannolikhet för att något fastnar. Brödet ska ligga i grillen/våffeljärnet tills det slutar ånga om det. Försöker man ta det innan dess, så är det större risk att det sitter fastklibbat. Non-stick-beläggningen i nytt våffeljärn eller grill kan vara effektivare än när det använts en tid. Att pensla eller spraya på lite olja skadar inte, för säkerhets skull.

Halogenvarmluftsugn

Bildresultat för prolectrix halogen oven
Att laga mat med infravärme är som att laga mat med solens strålar. All mat går att tillaga i en halogenugn. Den är liten och smidig.

Instruktion och lagningtider
Recept för halogenugn
Var köper man?

Vattenkokaren

Att koka upp vatten för att göra te och kaffe är det vanliga användningsområdet för vattenkokaren, men det går t.ex. utmärkt att koka ägg i den. Fyll bara upp vatten så att äggen täcks och sätt på. Kokaren slår av av sig själv och äggen är färdiga när vattnet svalnat lite. Vill man ha hårdkokta ägg, så fyller man på lite mer vatten. Då tar det längre tid innan vattnet svalnar och äggen får längre koktid.

Fotogenköket

Det gamla hedervärda fotogenköket, som man pumpade och som brann med en härligt blå väsande låga står sig kanske bra mot moderna elektroniska plattor.

Spritköket

Spritköket är det mest lågteknologiska av alla. En behållare med sprit, som man fyller på och tänder, typ Trangiakök för fjällturer.

Gasolköket

Gasolkök och gasolspisar är väldigt behändiga. Värme omedelbart och tillagning över öppen låga.

Solspisar

Det finns två principiellt olika modeller. Den ena modellen samlar solstrålarna med hjälp av en parabol och fokuserar mod det som ska kokas. Den andra modellen består av en invändigt svart, glasförsedd låda, som ställs i solen. Skiner solen bra, så blir det snabbt hett inuti lådan.

Vedspisar

Förr i tiden var det enbart vedspisar man använde i köken. Det tillverkas också moderna vedspisar. För den som inte är rädd för lite besvär och inte alltför stressad är vedeldning inget dumt alternativ.

Laga exakt vad som går åt

Använd alla råvaror.
Gör inte mer våffelsmet, än som går åt.
Koka och stek inte mer än du kommer att äta.
Ställ inte in mat i kylen, i väntan på att den ska bli uppäten senare.
Fyll inte frysen med gamla matrester.
Tänk efter före, vad du behöver i stället.
Stäng gärna av kyl och frys under vintern och använd skafferi med ventil eller förvara värmekänslig mat i hink/låda utanför fönstret

Vad ska man då laga till för något?

Egentligen så handlar ju den här texten om tillagning av mat genom upphettning och och inte om vilken sorts mat man ska tillaga genom upphettning. Olika upphettningsmetoder passar dock olika bra för olika typer av mat. Därför ägnar jag avslutningsvis några rader åt vad som kan vara bäst att tillaga och hur det ska tillagas för att maten ska komma till maximal nytta.

Enklast att både förvara och tillaga och vad många påstår också är nyttigast är allt utom kött och fisk. En tidigare studiekollega inom ämnet antropologi berättade för mig att hon aldrig åt kött när hon reste runt i Indien, eftersom såser ofta förvaras en hel vecka och används till att doppa annat i för att ge lite extra smak. Genom att avstå från kött, så klarade hon sig alltid från att bli magsjuk. Jag har liknande erfarenheter, men att äta dåligt tvättad sallad i tropikerna och att slarva med hygien, såsom handtvätt, kan vara nog så illa.

Allt man stoppar i sig måste hanteras på rätt sätt. Om så sker kan man då fråga sig om det är så stor skillnad mellan olika livsmedel när det gäller hälsoaspekten och i så fall vilka livsmedel som är bättre och vilka som är sämre att äta om man vill må bra och ha god hälsa. Det finns kulturer där man nästan enbart lever på vegankost (hinduer t.ex.) och det finns kulturer i vilka man nästan enbart äter kött (eskimåer t.ex.) och någon genomsnittlig statistisk skillnad vad avser hälsotillstånd och levnadsålder mellan dessa kulturer har man inte kunnat påvisa.

Här är några tankar som grund för egna beslut, som kan grundas i både etiska och miljömässiga aspekter, samt personligt välmående. Vi har också våra traditioner i bagaget, som givetvis påverkar oss och vi påverkas av trender och rörelser i tiden.

Just nu är Veganrörelsen på framgång i samhället. För 83 år sedan, när mina föräldrar var i 20-årsåldern, presenterade Are Waerland sin vegetariska hälsofilosofi i sitt mest berömda verk. Mina föräldrar var vegetarianer och mitt liv startade som liten vegetarian. Nu med en generations mellanrum har mycket liknande ideologier och kostråd åter kommit på tapeten i en veganrörelse på frammarsch. Den surfar kanske snabbare än då på den nya informationsteknologins våg och den utgör också ett av svaren på sökandet efter identitet i det alltmer alienerade och komplexa samhället.

Det gröna alternativet

Etiskt sett, så är naturligtvis detta alternativ överlägset.
Ur hälsoperspektiv sett finns det olika åsikter. Frukt och grönsaker odlas med användning av giftiga bekämpningsmedel mot insekter och växtsjukdomar.  Frukt, speciellt genetiskt förädlad frukt, innehåller mycket socker, av samma sort som vanligt vitt socker, som inte är nyttigt att äta av, åtminstone inte i stora kvantiteter.  Vitt mjöl och bröd, bakat på vitt bröd anses inte heller vara nyttigt.  Det finns  alltså möjligheter att äta nyttigt såväl som onyttigt, även inom det gröna alternativet. Allt grönt är inte automatiskt nyttigt.


Vad är egentligen logiskt?
Vad bör man tänka på om man äter växter och inte alls äter kött?
Sånt som är mycket besprutat med gifter.

Det röda alternativet

Argumenten för att vi är tvungna att äta kött för att må bra känns inte helt övertygande, men om det är brödet och inte rött kött i hamburgare, som är farligt för hälsan, tål kanske att undersöka närmare. Det är ju möjligt att det inte är skadligt att äta rött kött, speciellt om det kommer från småskalig uppfödning eller är viltkött.



Björn Hammarskjöld: ”Vegetarianer slösar med jordens resurser”
Vad är det som säger att man ska äta kött?

Fisk då?
Odlad lax, tillapia och en hel del annan fisk är liksom djur uppfödda med stor antibiotikaanvändning. Genmanipulerat vegetabiliskt foder håller på att utvecklas, för att på ett billigare sätt kunna föda upp fisk som kräver fiskfoder, men dessa fiskars nyttighet som föda kommer då att bli sämre. Strömmingen vet vi innehåller PCB.
Sill, makrill och räkor kanske är ganska goda alternativ.

Antibiotikaanvändning vid djuruppfödning

Resistenta bakterier från djurhållning kan föras över till människor. Bakterier ser ingen skillnad på människor och djur, speciellt ser de ingen skillnad mellan människor och grisar.
Resistensen kan också överföras mellan olika bakterier.

Ur konsumentperspektiv är problemet allvarligast där djuren föds upp. Människor kan bli smittade av djur, men även djur kan bli smittade av människor och spridningen av bakterier kan ta fart. Kontrollen av antibiotikaanvändningen och kött som säljs inom EU är relativt hög och hanteras och lagas det kött till, som säljs i butiker, menar man att det inte är någon risk att bli smittad.

I snabbt växande ekonomier där djurhållning sker i olika former och där människor är väldigt beroende av djuruppfödningen används antibiotika mer okontrollerat och säljs ofta över disk i vanliga butiker. Dessutom säljs falsk antibiotika och man ger inte alltid rätt doser, vilket kan resultera i en ökning av resistenta bakterier.

I Kambodja har man t.ex. upptäckt samma typ av resistenta bakterier hos människor och djur.

Chile och Peru är världens största producenter av fiskmjöl. Detta används sedan som foder i till exempel de norska laxodlingarna. Den goda norska odlade laxen innehåller dioxiner och PCB och matas med antibiotika, för att förhindra de sjukdomar som uppstår i den stängda miljön. Den svenska odlade laxen föds upp på fiskmjöl från Kina, som enligt uppfödarna lär vara bättre. Även ekologiska ägg kan innehålla gifter, om hönsen föds upp på olämpligt fiskmjöl.
Mer information om fiskmjöl här.

Ett program som gör en tveksam.
Nedan länkar till en del som tas upp i programmet.

MRSA
ESBL
ESBL Carba
VRE
Colestine  resistens

Mer från Läkare utan gränser om riskerna med antibiotikaanvändning

Experten på dödsbakterier – ”Den här maten skulle jag aldrig köpa.”

I Sydostasien  odlar man hajmal, pangasiusfisk, som hålls så tätt att de måste vräka i 20-25 sorters antibiotika i vattnet för att de inte ska dö och i USA ger man antibiotika i fodret. Jag äter bara svensk kyckling samt kött från lamm och kor, som gått ute på bete, säger Björn Olsen.

Matfusk och matsnusk

Brasilianskt kött har sålts ruttet, sedan inspektörer mutats.

Svensk färsk kyckling innehållande campylobacter har gjort många sjuka. Orsakerna till ökningen är färsk kyckling. Hanterar man köttet med stor hygien och tillagar det ordentligt, så kan man dock utan risk äta köttet.

Ja – du kan äta kyckling! Så hanterar du den rätt

Enstaka exempel som uppmärksammas i pressen är säkert bara toppen på ett isberg.

Medvetenheten om problemen med det industriellt producerade köttet kan ju få en att tveka oavsett vad man tycker om den etiska sidan.

Det råa alternativet

Vad som skrivits ovan handlar om olika sätt att koka mat. Det är förstås inte nödvändigt att koka alls, men om man äter allt rått, så kan man inte tillgodogöra sig så mycket näring, så man måste äta mycket mer.

När människan kom på att man kunde koka mat, så frigjorde man mycket tid som man kunde använda till annat. Det skedde för ungefär 13 000 år sedan, men redan för 300 000 år sedan grillade man kött. Kanske började man laga mat över elden redan då man upptäckte elden för knappt 2 000 000 år sedan.

Mitt eget val – en kompromiss

Själv är jag inte alls dogmatisk på något sätt. Ständig information om allt matfusk, bakterier och antibiotikarester i animalisk mat, både kött och fisk, som framställs industriellt, samt rester av bekämpningsmedel, som används vid frukt- och grönsaksodling har dock fått mig att välja råvaror med lite mer omsorg.

Jag väljer gärna lokalproducerat, småskaligt, närodlat, giftfritt och ekologiskt och det som är billigt för säsongen. Helst egen odling på tomten, men det har inte blivit så mycket bevänt med det ännu. Plockar gärna smultron, blåbär, lingon och svamp i skogen och tar vara på frukt och bär, när det är överflöd av dem på hösten.

Av animaliska alternativ verkar, som jag förstår, sill, makrill, vildfångad lax, torsk, viltkött, svensk kyckling samt kött från lamm och kor, som gått ute på bete vara de bästa alternativen.

Induktionsplattan, ofta i kombination med tryckkokaren, gör att det går lättare och snabbare att tillaga grönsaker på ett optimalt sätt, så att de finaste smakerna i det gröna alternativet framhävs, så det har blivit lite roligare och det är troligen nyttigare att oftare välja grönt än rött.

Socker, vitt mjöl och potatis försöker jag undvika, då de innehåller snabba kolhydrater, som hindrar kroppen från att använda sitt lagrade fett som energikälla. Mer om det.

Långsamma kolhydrater i ringa omfattning är då att föredra, t.ex.:

  • Råris
  • Fullkornspasta
  • Grovt bröd med synliga korn
  • Svartris
  • Linser
  • Bönor
  • Baljväxter

…mer om vilka kolhydrater som är snabba och långsamma.

I övrigt, varierat, i lagom mängder och någorlunda regelbundet. Sådan mat som gör en glad 🙂
Fler exempel på gladmat
Ännu fler exempel
Här är en bok om sådan mat.

Jag uppdaterar den här sidan efterhand som jag prövar nya recept.  Kommentera och tipsa gärna nedan!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Jag utgår från att allt är möjligt. svenigrythyttan@gmail.com 0591-14451